… är rubriken jag nu satt till reportaget med Jonas Colting. Och det är väl ungefär vad texten handlar om, dels det hårda och coola i att vara en av världens bästa i en av världens hårdaste uthållighetsidrotter – triathlon, dels det mjuka i julpyssel och marsipanfigurer.
Tanken på att springa en mara på 2.44 är overklig. Omöjlig snarare, för mig alltså. Jag skulle vara glad om jag klarade en hel marathon och kunde stå emot den smärta i benen som jag föreställer mig att den ska ge. När Jonas sprang på 2.44 hade han simmat 3800 meter och cyklat 180 kilometer precis innan. Det är stort.
Jag har bläddrat igenom Jonas bok: Jag vill ju bara se bra ut naken – kokboken och blivit sugen på många av hans recept, lammfärsbiffar med fetaost bland annat. Mums. Vi pratade inte så mycket om själva recepten under intervjun utan mer om Jonas livsfilosofi och hans inställning till mat. Allt från råa ägg till den pastahysteri som råder inom idrotten till hans hatkärlek till Falun. Nyfiken? Håll ut till veckan innan jul då intervjun kommer i nästa nummer av SportHälsa.