Flygplatsen i Bilbao brukar vara tom tidigt på morgonen. Det var den inte idag. Ett rödvitt hav mötte mig och även all personal var klädd i rödvitt – 06.00 på morgonen.
Athletic Bilbao är ett speciellt lag och det är omöjligt att inte dras med i stämningen och bli berörd. Som på flygplatsen i morse där ALLA och då menar jag verkligen alla är klädda i rödvita matchtröjor och köar för att checka in på någon av alla de flighter som idag tar 15 000 Bilbaobor till Bucarest.
Jag får gåshud bara jag tänker på det men rätt vad det var körde de hejarramsan i högtalarna och hela flygplatsen stämde in. Fortfarande inte mer än klockan 06.15 på morgonen. Jag kan bara tänka mig stämningen i Bucarest och även i Bilbao idag och ikväll. Allting kommer att stå stilla i Bilbao ikväll och i El Correo, som bytt omslag dagen till ära till en stor Athleticbild med texten: Todos somos Athletic, tror de att 300 000 eller till och med 400 000 kommer att se matchen på stan. Därför har polisen extrainsatt 90 poliser. 90. I Sverige känns det som att det behövs 400 000 poliser för att hålla ordning på 90 supporters, men inte i Bilbao. I ärlighetens namn behövs inga poliser. Det går lugnt till. De gillar ju bara fotboll i allmänhet och sitt Athletic i synnerhet.
40 000 ska se matchen inne i “Katedralen” eller på San Mamés och där precis som vid någon av alla storbildsskärmar som sätts upp i stan kommer det att bli mäktig stämning.
Sitter nu och dricker en kaffe på flygplatsen i Frankfurt och det känns lite märkligt att se matchen i Sverige, där det tydligen pågår något slags VM i hockey samtidigt. Jag säger bara Aupa Athletic och håller alla rödvita tummar jag har. Eller nä, Athletico Madrid har ju olämpligt nog också väldigt rödvita randiga tröjor.
Och ja, om någon undrar så fick jag med mig alla mina grejer på planet – även om tjejen i incheckningsdisken frågade om man verkligen kunde åka skidor i Köpenhamn just nu.