Helgen har varit intensiv och jag har pratat så mycket skidor, valla och skidåkning att jag är alldeles skidsugen. Jag har stått i Engelbrektsloppet och Kristinaloppets monter på mässan och det är så roligt med det skidintresse som den kalla och vita vintern fört med sig. Jag längtar eter snön.
Lidingöloppet lockar nästan 40000 löpare, vilket är helt fantastiskt. I år fick de springa i perfekta förhållanden, något den väldigt snabba segrartiden vittnar om. Men Lidingöloppet är så mycket mer än bara snabba segrartider och tävling. Att ha fått stå på mässan har varit jobbigt eftersom jag mer eller mindre försökt vara trevlig mot samtliga 40000, men samtidigt ger det så mycket positiv energi tillbaka. Alla, verkligen alla, har blivit så peppade av förra årets snöiga vinter – till och med skåningarna. Hoppas hoppas hoppas, att vädrets makter är på skidåkarnas sida även i år så att det intresse som väcktes i vintras verkligen kan fortsätta växa i vinter. Jag tror det.
Inför nästa års Engelbrektslopp och Kristinalopp ska vi satsa och göra loppen ännu bättre. Båda loppen ska bli bättre och proffsiga rent organisationsmässigt och framför allt ska vi locka fler tjejer till Krsitinaloppet. Oavsett om man ska ta Tjejklassikern eller inte och oavsett om man ska åka Tjejvasan eller inte är Kristinaloppet perfekt. Skynda och anmäl dig innan den 30 november då får du en Kristinaloppstube och gratis hjälp med fästvalla på loppet.
Jag ser så mycket fram emot skidsäsongen – Marcialonga, Engelbrektsloppet OCH – tadam – VASALOPPET. Nu är jag på g.