Om att knyta ihop säcken

Det där att knyta ihop säcken är inte lätt. Jag, precis som många andra, är väldigt bra på att dra igång och genomföra projekt – men de sista 5-10 procenten är alltid de som är svårt att genomföra.

Just nu känns det som att jag håller på att knyta ihop många säckar. Förra veckan handlade det om mina studier i Spanska II, som jag tror (?) att jag faktiskt lyckades knyta ihop i en säck och har lämnat bakom mig. Det jag hoppas kunna göra klart denna veckan är receptboken, som jag skulle vilja skicka iväg till tryck under min vecka hemma i Sverige för att ha den klar lagom till Tysklandsresan. Idag har jag gjort en del finjusteringar och det återstår ett par saker; omslag, inledande ord och avslutande ord.

Här får ni ett smakprov på en sida ur boken:

 

 

 

 

 

 

En annan säck som jag håller på att knyta ihop är den med San Sebastián i. Alla frågar mig om det inte känns sorgligt att lämna staden som jag tycker så mycket om och haft så kul i. Självklart gör det väl det, samtidigt som jag föredrar att se framåt och nu ser jag verkligen fram emot det som komma skall att jag glömmer bort det sorgliga i att en epok i mitt liv håller på att avslutas. San Sebastián kommer dock alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta och staden ligger ju kvar – vilket innebär att den aldrig är längre bort än en tre-fyra timmars flygresa. Och jag kommer tillbaka, var så säkra på det – samtidigt som jag känner mig nöjd med min tid här och känner mig verkligen redo för något nytt. Och som den oroliga själ jag är så tror jag att jag kommer att välja en annan stad och ett annat land nästa gång jag ska bo utomlands.

En sak jag verkligen kommer att sakna är surfen och jag ska nog ta min lilla bräda och hoppa i, alldeles precis nu …

Lämna en kommentar