Jag tycker synd om längdskidåkarna. Inte nog med att de måste sitta på presskonferenser, se glada ut och svara på samma trista frågor om och om igen. Nej, dessutom måste de göra de i fula och trista polotröjor med sponsorloggor högt och lågt.
Givetvis förstår jag att sponsorloggorna måste vara med på ett eller annat sätt. Fast jag begriper inte varför de, ursäkta mig, men riktigt fula polotröjorna är kutym i längdskidvärlden. Att inte något enda landslag vågar ta ut svängarna lite och i alla fall försöka göra plagg som ser lite trevliga ut. Nej, i stället sitter de där, sex svenskar på rad i likadana vita polotröjor med exakt samma sponsorloggor på. Lika för alla är som alltid den svenska modellen.
Några minuter senare kommer Dario Cologna, Petter Northug och Marit Björgen utklädda i exakt samma modell av polotröja, den med dragkedja ni vet, men i olika nyanser. Dario i svart, Petter i blått och Marit i rött. Petter och Marit har dessutom olika personliga sponsorer, som åtminstone piffar upp lite. Världens mest lågmälda Dario Cologna har inte en lätt match att sitta på samma presskonferens som Petter och Marit, där den förstnämnda mer eller mindre får all uppmärksamhet. Han har en stjärnstatus som ingen annan i längdvärlden är i närheten av och det är lätt att tro att det är någon slags rockstjärna mitt ibland alla kameror, blixtar och frågor. Och i Sverige, där vi har landslagsåkare som vunnit både VM-guld och världscuper nyligen, är det ändå Petter Northug som är mest intressant. Märkligt. Eller inte.
Har hört att min morfar morrat lite om att jag verkar gilla två idrottare som han verkligen inte gillar; Zlatan och, just det, Petter Northug. Men morfar, du måste träffa Petter. Han är faktiskt störtskön. Och trots att de har lyckats få på honom samma trista polotröja som alla andra så sticker han ut. Längdsporten behöver sådana som honom.
Såg Petter N på Skavlan och fick en helt annan bild av honom än den jag fått i media tidigare. Han verkar faktiskt vara en väldigt sympatisk kille.
Kram